
G & jag för nästan exakt ett år sedan.
Äntligen har jag köpt mig ett väl behövt gymkort, jag kickar ass på tantgympan. Not, svettas och flåsar som en idiot.
Tog i alla fall ett pass idag en söndag som den här, efter åt satte vi oss på viskan och pratade om allt mellan himmel och jord. Det kanske var söndagsångesten, dem värmande chailatten, det smattrande regnet på rutan och det utmattande passet fick oss att bli riktigt djupa och aningen deprimerade.
Man får aldrig glömma att det enda som betyder något här i världen är att man är lycklig, och alltså gör det som gör en lycklig. Oavsett vad någon tycker om det. Ibland bryr man sig om folk som bara skiter i en egentligen. Man sätter värde i folk som inte är värda det. Det är så viktigt att fokusera på de som är värda din tid, kärlek och uppskattning.
Man gillar personen så mycket och gör allt för att den skall tycka om en. Sen ser den ner på ens vänner, intressen eller åsikt. Då är det enda rätta mot dig själv att släppa den personen ur ditt liv, annars förlorar man sig själv.
Även om det är lätt att säga och tycka ''det vet jag ju redan'' så är det lätt att ramla in i den rutan när det väl händer.
Puss på er.
Ta vara på er själva!



















