Bilden överst är faktiskt vyn från ett utav våra klassrum, det påminner mig om att jag kommer ligga efter 2 veckor i arbete innan jag läkt helt. Men det är något framtidens Paulina får handskas med.
Annars känns det skönt att jag börjar bli bättre och bättre, förutom att morfinet ger mig konstiga drömmar. Varje gång jag somnar får jag så sjuka drömmar. Inget jag ens vågar nämna här. Blir rädd för mig själv och vad min hjärna kan skapa... Och ja jag har inget mer nämnvärt än det här, suger att ligga hemma och vara halvt död när ens vänner är ute och kan leva ett vackert och fint liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar